|
Jubileumsutställningen
Göteborg, 8 maj – 30 oktober 1923
Det låg i tiden att göra stora
utställningar. Alla städer med självaktning runt om i världen och även i
Sverige arrangerade sådana.
Planerna för ett stort firande hade tidigt börjat diskuteras bland
stadens styrande.
De höga ambitionerna kantades av fördröjande finansiella problem och
första världskriget kastade också sin skugga över planerna. Depressionen
med kommunala nedskärningar gjorde att man tvingades skjuta upp
invigningen.
Trots god framförhållning lyckades man ändå inte att genomföra jubileet
under rätt år Den egentliga födelsedagen inträffade den 4 juni 1621 då
Göteborg fick sitt stora privilegiebrev.
I början av 1910-talet
diskuterades möjligheterna att anordna en utställning till minne av
Göteborg grundande. År 1915 lämnade Axel Carlander en motion om en
historisk utställning.
Några förslag om lämpligt område
diskuterades
-
Långedrag. Här fanns en utbyggd båthamn med restauranger och badhus
samt ett område för själva utställningen. Det fanns dessutom
spårvagnsförbindelse från Järntorget. Förslaget förkastades för att
det ansågs för litet samt att de besökande blev tvungna att passera
"mindre tilldragande förstadsområden".
- Heden
med trädgårdsföreningen anläggning.. Även detta förslag förkastades
som för litet. I stället skulle området utnyttjas för
Lantbruksmötet, Luftfartsutställning samt Trädgårdsutställning.
-
Götaplatsen med områdena Lyckans och Johanneberg landerier till
Näckrosdammen med ett nöjesfält vid Korsvägen. Även detta förslag
förkastades som för litet.
- Lika som
förslag 3 men utökat med ett område för exportutställningen samt att
nöjesfältet skulle byggas på Lisebergsområdet. Detta förslag
fastställdes.
Den Historiska delen växte snabbt
med många nyheter. Som t ex stora avdelningar för konsthantverk och
industrier.
Exportutställningens del ägnades
åt den moderna svenska industrin där höjdpunkten blev den
katedralliknande Maskinhallen med SKF s kullager upphöjt på en kolonn i
"koret".
Göteborgsutställningen kan ses
som inledning på en 50-årig "högindustriel epok".
Med huvudentrén vid Götaplatsen
byggdes ett stort område som sträckte sig bortom Näckrosdammen och ner
kring nuvarande Svenska Mässan och Liseberg.
Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens
300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev
fördröj till 1923.
Kungen inviger
Jubileumsutställningen 8 maj 1923
I
samband med att Göteborg firade sitt 300-årsjubileum,
byggdes nöjes- och kongressparken Liseberg.
Parken slog för första gången upp sina portar den 8 maj och bland
attraktionerna fanns den 996 meter långa
Gamla bergbanan. Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig
attraktion för den pågående
jubileumsutställningen, men blev en sådan succé med över 800 000
besökare bara under en månad, att man beslöt att driva den vidare. Med
en yta av 150 000 m² hade parken kostat 2,5 miljoner kronor att anlägga.
Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes
till 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer, varav
41 000 från utlandet.
Utställningen varade 123 dagar varav det regnade i 111 dagar.
Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg.
900 företag med SKF i spetsen
presenterade sig, internationella idrottstävlingar, sångarmöte med 2000
manssångare anförda av Hugo Alfvén, 90-talet kongresser och möten, sju
konstutställningar och Sveriges första offentliga akvarium hörde till de
många begivenheterna förutom musikparader och fyrverkeri var och
varannan dag från maj till oktober.
Konstmuseet och Konsthallen, Götaplatsen, Näckrosdammen,
Slottsskogsvallen, Liseberg, Svenska Mässan, Naturhistoriska museet,
Botaniska Trädgården är något av det som än idag minner om den stora
utställningen helt i klass med dåtidens världsutställningar.
Sjöfartsmuseets Akvariet kom till under Göteborgs jubileumsutställning
1923.
Minareterna
Minareterna, som
var två fyrkantig träbyggnad, var 60 meter höga. I det ena tornet satt
brandvakten. På minareternas topp fanns kopior av Kronan resp. Lejonet.
Minareterna revs direkt efter utställningen. Vid Minareterna var
ingången till Liseberg.
De höga pelarna till vänster på
bilden är avgränsning för området Näckrosdammen.
Värdshuset med spegeldammen.
Liseberg.
Marken vid Lisebergsområdet var mycket bördigt varför det tidigt började
utnyttjas som kolonilotter.
På 1740-talet arrenderades marken av rådman Jakob Bratt. Han odlade
främst tobak Under denna tid kom de första byggnaderna till främst
torklador för tobak.
År 1753 förvärvade Johan Anders Lamberg området.
Han uppförde den första mangårdsbyggnaden som ännu finns kvar och
används som kontorsbyggnad.
År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad och i dagsläget används den
som värdshus.
Lisebergs Landerier såldes 1822 till handlaren A Robert Lorent, som
köpte det för engelsmannen från Liverpool John Nonnens räkning.
Köpeskillingen var 10 000 riksdaler banco, vilken erlades på ett
originellt sätt, i porter, socker och sirap som det Lorentska bruket ute
vid Klippan tillverkade. År 1834, köptes egendomen av Nonnens svärson,
den engelske pastorn Morgan Morgan.
David Carnegie, som övertagit det Lorentska bruket (och Liseberg) 1845,
skänkte därefter Liseberg till John Nonnens döttrar; Mary, Emily,
Charlotte och Ann. Systrarna Nonnen prydde hela parken med Dahlior och
vildvin, men mest kända blev systrarna då dom på 1840-talet startade
Göteborgs första rit- och målarskola. Två av systrarna, Emily och Mary,
bodde kvar på Liseberg ända tills dom dog en bit in på 1900-talet, över
90 år gamla.
Hösten 1887 fick Wilhelm Friberg hyra en vildvuxen trädgård inom
området, som han förvandlade till skridskobana på vintern och en arena
för bland annat gymnastik, långboll och säcklöpning på sommarhalvåret.
Platsen fick heta "Balders Hage" och det var här som Friberg bildade
Örgryte Idrotts Sällskap den 4 december 1887.
Området förvandlades
vintertid till skridskobana och sommartid till en plats för gymnastik,
långboll och säcklöpning.
Friberg försökte också att anlägga en fotbollsplan men det lyckades
inte.
Som ersättning byggdes i början av 1900-talet Valhalla idrottsplats vid
Skånegatan. Den ersattes senare av Ullevi som blev Göteborgslagens
hemmaplan när Allsvenska serien startade 1923.
År 1908
köpte Göteborgs Stad Lisebergs Landeri med tillhörande byggnader för
225 000 kronor av systrarna Nennon.
Den 27
november 1924 beslutade Göteborgs Stadsfullmäktige att köpa in Lisebergs
nöjesfält för 1 miljon kronor. År 1925 övertogs nöjesparken av det
kommunala bolaget Lisebergs AB.
Kongresshallen
Kongresshallen.
Från början hette anläggningen Kongresshallen men efter några år
ändrades namnet till Konserthallen för att svara mer mot
användningsområdet. Under utställningssommaren samlades inte mindre än
193 kongresser med delegater från hela världen. På anläggningens vänstra
sida fanns en musikpaviljong. Som regel var det militärmusikkårer som
svarade för underhållningen. Musikkårerna turades om och kommenderingen
varade som regel en månad i tag minns från senare tid att K 1 musikkår
var kommenderad dit några gånger. Även vid firandet av den svenska
kolonin i U S A "Nya Sveriges" 300 årsjubileum deltog K 1 musikkår.
Den 9 oktober 1973 totalförstördes byggnaden av en häftig brand.
I den bortre delen av området fanns olika slag attraktioner.
Efter hand kom det nya modernare förnöjelser.
Berg och Dalbanan
Berg och Dalbanan.
Berg och dalbanan fanns med från första året och finns fortfarande kvar
fast helt moderniserad. Och på annan plats.
I ena hörnet under anläggningen fanns en ölservering. Kön passerade
längs en disk där de fick betala för en öl och en smörgås.(det var
ransonen). Det var lag på att det skulle gå till på det sättet. Man var
inte tvungen att äta upp smörgåsen så antingen lämnades den kvar på
disken till nästa kund eller så åt kunden upp den eller gav den till
någon som stod utanför och väntade.
Från början fanns ingen dansbana för gammeldans, men år 1925 byggdes en
provisorisk anläggning utan tak. Efter något år uppfördes "Polketten"
där Kal och Ada kunde sväva fram. Danspolletten köptes i en liten kiosk
och kostade 10 öre. Dansen varade i tre minuter. och för att kolla tiden
hade man timglas.
Lustiga huset hade premiär 1923 och revs 1930. Ett nytt Lustiga Huset
byggdes 1931. Hösten 1954 revs samtliga byggnader i södra gården,
inklusive Lustiga Huset, för att ge plats åt ett helt nytt område i
parkens södra del.
Jubileumsutställningen gick med
förlust men Liseberg gav ett överskott. En av orsakerna till förlusten
skyllde man på det dåliga vädret med bl a publiksiffran en av de
regnigaste dagarna var bara 45 besökande.
Pepparkakshuset
Barnens paradis.
Barnens paradis var beläget i den idyllikt vackra gamla
Johannebergsträdgården invid Utställningsbyrån på gränsen mellan det
Västra området och Exportutställningen. Man kunde även gå trapporna upp
från Södra vägen och få tillträde hit.
Avsikten var att avgiftsfritt sysselsätta och roa barnen. För vuxna var
inträdet 50 öre.
Inom området som bestod av två terrasser fanns flera kiosker som var
utformade för barnens igenkännande. Här fanns ett pepparkakshus med
pepparkaksväggar, ett posthus i form av ett bläckhorn, Stoppsvamp där
barnen kunde få sina kläder lagade. På övre terrassen mitt för ingången
fanns Äppleboda Värdshus, där frukost och lunch serverades till mycket
billiga priser, och där barnen kunde få särskilt för dem lämplig mat. På
området nedre terrass fanns Kinesiska Muren, som begränsar området utåt.
Konstindustrihallen
Konsthallen
Invigningsutställningen i
konsthallen var den så kallade Jubileumsutställningen vilken öppnade den
8 maj 1923 med samtida nordisk konst. I de lokaler som vi idag kallar
Göteborgs Konsthall fanns delar av den norska delen som omfattade 20
konstnärer plus en hedersutställning med Edward Munch som var tilldelad
hela stora salen. Av Munch visade man bland annat verken "Melankoli",
"Marats död", "Syk pige" och "Selvportraet, syk"
Den danska & finska delen av utställningen fanns i lokaler som idag är
rivna och som låg på baksidan av nuvarande konsthallen. Den svenska
samtidskonsten var uppdelad i västsvensk och svensk och kunde beskådas
på Göteborgs konstmuseum.
Utställningen möttes redan långt innan öppnandet av högljudd kritik,
främst ifrån Göteborgs konstnärsklubb som protesterade mot att
representanterna för den svenska konsten dominerades av modernister, och
då främst ifrån gruppen Falangen. Konstnärsklubben anordnade därför en
opponentutställning på Valand och Chalmers där cirka 175 svenska
konstnärer deltog.
Fyr- och Lotsväsendet
Fyr- och Lotsväsendets utställning omfattade i huvudsak
dels fullt moderna fyrar och mistapparater. Lotsväsendets utställning
var i huvudsak modeller, som tjänstefartyg och båtar, hamnar, lotsutkik
och prickar.
SJ:s utställning
Där fanns ett stort ånglok med extra vagn för bränslet
som oftast bestod av kol. Loket användes som snälltågslok.
Loket var döpt till Prins August och tillverkat i England år 1856.
Båten är en modell av färjorna mellan Trelleborg och Sassnitz. Det fanns
två färjor och de var döpta till Gustav V och Viktoria.
Det fanns även en järngruva. Man fick gå in i en hiss och när dörren
stänges började hissen röra sig nedåt. Hissen skakade och genom ett
fönster såg man väggen utanför röra sig. När hissen stannade fick man gå
ut på andra sidan och då var man på en plats nere i gruvan där man såg
hur det arbetades vid brytning av malmen. Uppfarten gick till på motsatt
sätt. I själva verket stod hissen still och alla rörelser var
simulerade.
Stora Maskinhallen
Stora Maskinhallen
Inne i Stora Maskinhallen ville man visa omvärlden allt vad staden och
landet hade av modern industri och tekniskt kunnande.
Postlåda 1923
Postverkets utställning
Den utställning som Postverket anordnat avser att belysa
det svenska offentliga postväsendets utveckling under de 300 år, som
förflutet från dess inrättande. Inom postens avdelningen fanns en
avdelning där man visade brevets form från äldsta tider.
Hammargren stod för Fyrverkeriet.
Men hur började det hela egentligen? Jo, den första gnistan tändes redan
1879 när grosshandlare Hugo Hammargren i Göteborg började importera
ryska cigarrer och cigaretter. Sedan blev det bärnsten, kött och smycken
och allt möjligt innan fyrverkerierna i början av 1900-talet på allvar
kom in i bilden. Sönerna Tor och Per-Uno Hammargren var på hugget och
Hammargrens blev snart en dominant i fyrverkeribranschen.
Jubileumsutställningens praktfulla fyrverkeri 1923 gjorde en formidabel
succé. Fabriken i Anneberg, Sveriges första i sitt slag, blomstrade och
verksamheten växte i takt med att efterfrågan ökade. Just de
spektakulära festfyrverkerierna blev något av Hammargrens signum.
Naturhistoriska Museet
De första skisserna till
Naturhistoriska museet gjordes 1914 men 1916 stoppades bygget på grund
av ekonomiska problem under kriget. Man hade då byggt tre väggar och
taket.
År 1865 strandade en blåval i Askimsfjorden Valen konserverades i fyra
delar. Byggnationen av Naturhistoriska museet kom igång igen och den 31
oktober 1918 rullades valens fyra delar in i byggnaden genom den fjärde
väggen som inte var påbörjad.
Invigningen av Naturhistoriska museet skedde 1923.
Dammen med Milles Najad i Botaniska
Trädgården
Botaniska trädgården
Botaniska trädgården tillkom på
initiativ av Göteborgs stadsfullmäktige genom ett beslut 1916 att på
Stora Änggården, som inte hade status som landeri, anlägga trädgården.
Trädgården invigdes 30 augusti 1923 och var en av värdens största i sitt
slag.
Internationella Luftfartsutställningen
På Heden fanns också en del av Internationella Luftfartsutställningen,
den andra delen fanns ute på
Torslanda flygfält, under tiden 20 juli - 12 augusti. Bussar avgick från
Gustav Adolfs Torg till flyguppvisningen ute i Torslanda som invigdes
den 5 aug. 1923,
av kronprins Gustav Adolf.
Nordiska Trädgårdsutställningen.
Vikingaskepp byggt av kålhuvud
Nordiska
Trädgårdsutställningen
Nordiska Trädgårdsutställningen, på Heden, 12 - 23 augusti.
I samband
med utställningen anordnades:
Slottsskogsvallen, stadens nya idrottsplats invigdes av
kronprins Gustav Adolf den 12 maj. Den 1 juli öppnades Svenska spelen på
Slottsskogsvallen, de största idrottstävlingar som dittills hållits i
staden.
Internationella Automobilutställningen 9 maj - 12 juni
22:a Allmänna Svenska Lantbruksutställningen 19 - 24 juni på Heden, och
upptog cirka 224 000 kvadratmeter.
Lantbruksutställningen eller Lantbruksmötet, invigdes
av Kung
Gustav V
den 19 juni.
Internationella Idrottstävlingar 15 juli.
Internationella Stadsbyggnadsutställningen 27 juli - 12 augusti.
Svenska Mässan 20 - 26 augusti.
Den 15 oktober
1923 ägde Jubileumsutställningens glansfulla final rum, varefter
utställningsportarna stängdes.
Utställningen hade då besökts av 4,2 miljoner
besökare var av 41.000 från utlandet. Då det preliminära bokslutet
presenterades efter närmare ett år visade detta på 4 955 387 kronor i
underskott (motsvarande 104 miljoner kronor 2006). Detta motsvarade
nästan hela 1918 års beräknade kostnad för utställningen. När det
slutgiltiga bokslutet kom den 26 sept. 1924, från vilken summa
dock kunde avräknas en del bestående värden, bl. a Lisebergs nöjesfält,
så att nettosumman blev omkring 3,59 miljoner kr. Göteborgs stad gå in och täcka
underskottet. För att kunna klara detta var dock staden tvungen att låna
pengar, vilket knäckte Göteborgs ekonomi för många år framöver.
Trots detta beviljades utställningsstyrelsen ansvarsfrihet av
stadsfullmäktige den 25 augusti 1927. Beslutet om ansvarsfrihet fattades
med fyrtiotvå röster för och åtta emot. Under debatten som föranledde
beslutet förordade högerpartierna, vilka tagit initiativ till
utställningen, ansvarsfrihet. Vänsterblocket, som i initialskedet varit
emot utställningen, var i början av debatten emot att bevilja styrelsen
ansvarsfrihet.
Fler vykort från
Jubileumsutställningen finns
här
Källor:
Landsarkivet
Lisepedia
Officiell Vägvisare
©Copyright
2008 - 2014 Morgan Lundberg
senast uppdaterad
den 31 maj 2014 |
