Jubileumsutställningen

Göteborg 1923

Startsida   

Bryggerier i Majorna 

Fyrar

Gamla kartor 

Harry Martinsson

Jubileumsutställningen 1923 Göteborg

Klippans Kulturreservat   

Ludviksbergs Mekaniska Werkstad 

Länksida

Majornas Gasverk 

Marstrandsbolagen

Min vykortssamling 

Svenska Amerika Linjen  

Teneriffa 

Vädersågen Majorna

Skriv i min gästmapp

Du är besöäkare

sedan 1 nov. 2009

Skriv i min gästmapp
 

Du är besökare

sedan 1996

Jubileumsutställningen Göteborg, 8 maj – 30 oktober 1923

Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev fördröj till 1923.
Jubileumsutställningen i Göteborg invigdes den 8 maj 1923 i full storm, av Kung Gustaf V, som dagen före hade anlänt till staden. I det omfattande programmet ingick jubileumsbankett för 1800 personer på huvudrestaurangen. Göteborg fick en ståtlig födelsedagsgåva av skeppsredare Dan Broström, som donerade trehundratusen kronor till staden.

Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes till 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer, varav 41 000 från utlandet.
Utställningen varade 123 dagar varav det regnade i 111 dagar.
I samband med att Göteborg firade sitt 300-årsjubileum, byggdes nöjes- och kongressparken Liseberg. Parken slog för första gången upp sina portar den 8 maj och bland attraktionerna fanns den 996 meter långa Gamla bergbanan. Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig attraktion för den pågående jubileumsutställningen, men blev en sådan succé med över 800 000 besökare bara under en månad, att man beslöt att driva den vidare. Med en yta av 150 000 m² hade parken kostat 2,5 miljoner kronor att anlägga.

Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg.
900 företag med SKF i spetsen presenterade sig, internationella idrottstävlingar, sångarmöte med 2000 manssångare anförda av Hugo Alfvén, 90-talet kongresser och möten, sju konstutställningar och Sveriges första offentliga akvarium hörde till de många begivenheterna förutom musikparader och fyrverkeri var och varannan dag från maj till oktober.
Konstmuseet och Konsthallen, Götaplatsen, Näckrosdammen, Slottsskogsvallen, Liseberg, Svenska Mässan, Naturhistoriska museet, Botaniska Trädgården är något av det som än idag minner om den stora utställningen helt i klass med dåtidens världsutställningar.

Bergbanan var en linbana som gick på räls uppför Johanneberg till Fyrtornet. Den drevs av företaget AB Nordströms Linbanor.

Den 15 oktober 1923 ägde Jubileumsutställningens glansfulla final rum, varefter utställningsportarna stängdes.
Utställningen hade då besökts av 4,2 miljoner besökare var av 41.000 från utlandet. Då det preliminära bokslutet presenterades efter närmare ett år visade detta på 4 955 387 kronor i underskott (motsvarande 104 miljoner kronor 2006). Detta motsvarade nästan hela 1918 års beräknade kostnad för utställningen. När det slutgiltiga bokslutet kom den 26 sept.  1924, från vilken summa dock kunde avräknas en del bestående värden, bl. a Lisebergs nöjesfält, så att nettosumman blev omkring 3,59 miljoner kr. Göteborgs stad gå in och täcka underskottet. För att kunna klara detta var dock staden tvungen att låna pengar,  vilket knäckte Göteborgs ekonomi för många år framöver. Trots detta beviljades utställningsstyrelsen ansvarsfrihet av stadsfullmäktige den 25 augusti 1927. Beslutet om ansvarsfrihet fattades med fyrtiotvå röster för och åtta emot. Under debatten som föranledde beslutet förordade högerpartierna, vilka tagit initiativ till utställningen, ansvarsfrihet. Vänsterblocket, som i initialskedet varit emot utställningen, var i början av debatten emot att bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

 Sjöfartsmuseets Akvariet kom till under Göteborgs jubileumsutställning 1923.

Liseberg.
Marken vid Lisebergsområdet var mycket bördigt varför det tidigt började utnyttjas som kolonilotter.
På 1740-talet arrenderades marken av rådman Jakob Bratt. Han odlade främst tobak Under denna tid kom de första byggnaderna till främst torklador för tobak.
År 1753 förvärvade Johan Anders Lamberg området.
Han uppförde den första mangårdsbyggnaden som ännu finns kvar och används som kontorsbyggnad.
År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad och i dagsläget används den som värdshus.
Lisebergs Landerier såldes 1822 till handlaren A Robert Lorent, som köpte det för engelsmannen från Liverpool John Nonnens räkning. Köpeskillingen var 10 000 riksdaler banco, vilken erlades på ett originellt sätt, i porter, socker och sirap som det Lorentska bruket ute vid Klippan tillverkade. År 1834, köptes egendomen av Nonnens svärson, den engelske pastorn Morgan Morgan.
David Carnegie, som övertagit det Lorentska bruket (och Liseberg) 1845, skänkte därefter Liseberg till John Nonnens döttrar; Mary, Emily, Charlotte och Ann. Systrarna Nonnen prydde hela parken med Dahlior och vildvin, men mest kända blev systrarna då dom på 1840-talet startade Göteborgs första rit- och målarskola. Två av systrarna, Emily och Mary, bodde kvar på Liseberg ända tills dom dog en bit in på 1900-talet, över 90 år gamla.
Hösten 1887 fick Wilhelm Friberg hyra en vildvuxen trädgård inom området, som han förvandlade till skridskobana på vintern och en arena för bland annat gymnastik, långboll och säcklöpning på sommarhalvåret. Platsen fick heta "Balders Hage" och det var här som Friberg bildade Örgryte Idrotts Sällskap den 4 december 1887.
Området förvandlades vintertid till skridskobana och sommartid till en plats för gymnastik, långboll och säcklöpning.
Friberg försökte också att anlägga en fotbollsplan men det lyckades inte.
Som ersättning byggdes I början av 1900-talet Valhalla idrottsplats vid Skånegatan. Den ersattes senare av Ullevi som blev Göteborgslagens hemmaplan när Allsvenska serien startade 1923.
År 1908 köpte Göteborgs Stad Lisebergs Landeri med tillhörande byggnader för 225 000 kronor av systrarna Nennon.
Den 27 november 1924 beslutade Göteborgs Stadsfullmäktige att köpa in Lisebergs nöjesfält för 1 miljon kronor. År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Lisebergs AB.

Konsthallen
Invigningsutställningen i konsthallen var den så kallade Jubileumsutställningen vilken öppnade den 8 maj 1923 med samtida nordisk konst. I de lokaler som vi idag kallar Göteborgs Konsthall fanns delar av den norska delen som omfattade 20 konstnärer plus en hedersutställning med Edward Munch som var tilldelad hela stora salen. Av Munch visade man bland annat verken "Melankoli", "Marats död", "Syk pige" och "Selvportraet, syk"
Den danska & finska delen av utställningen fanns i lokaler som idag är rivna och som låg på baksidan av nuvarande konsthallen. Den svenska samtidskonsten var uppdelad i västsvensk och svensk och kunde beskådas på Göteborgs konstmuseum.
Utställningen möttes redan långt innan öppnandet av högljudd kritik, främst ifrån Göteborgs konstnärsklubb som protesterade mot att representanterna för den svenska konsten dominerades av modernister, och då främst ifrån gruppen Falangen. Konstnärsklubben anordnade därför en opponentutställning på Valand och Chalmers där cirka 175 svenska konstnärer deltog.

Hammargren stod för Fyrverkeriet.
Men hur började det hela egentligen? Jo, den första gnistan tändes redan 1879 när grosshandlare Hugo Hammargren i Göteborg började importera ryska cigarrer och cigaretter. Sedan blev det bärnsten, kött och smycken och allt möjligt innan fyrverkerierna i början av 1900-talet på allvar kom in i bilden. Sönerna Tor och Per-Uno Hammargren var på hugget och Hammargrens blev snart en dominant i fyrverkeribranschen. Jubileumsutställningens praktfulla fyrverkeri 1923 gjorde en formidabel succé. Fabriken i Anneberg, Sveriges första i sitt slag, blomstrade och verksamheten växte i takt med att efterfrågan ökade. Just de spektakulära festfyrverkerierna blev något av Hammargrens signum.

I samband med utställningen anordnades:
Slottsskogsvallen, stadens nya idrottsplats invigdes av kronprins Gustav Adolf den 12 maj. Den 1 juli öppnades Svenska spelen på Slottsskogsvallen, de största idrottstävlingar som dittills hållits i staden.
Internationella Automobilutställningen 9 maj - 12 juni
22:a Allmänna Svenska Lantbruksutställningen 19 - 24 juni på Heden, och upptog cirka 224 000 kvadratmeter.
Lantbruksutställningen eller Lantbruksmötet, invigdes av Kung Gustav V den 19 juni.
Internationella Idrottstävlingar 15 juli.
På Heden fanns också en del av Internationella Luftfartsutställningen, den andra delen fanns ute på Torslanda flygfält, under tiden 20 juli - 12 augusti. Bussar avgick från Gustav Adolfs Torg till flyguppvisningen ute i Torslanda som invigdes den 5 aug. 1923, av kronprins Gustav Adolf.
Internationella Stadsbyggnadsutställningen 27 juli - 12 augusti.
Nordiska Trädgårdsutställningen 12 - 23 augusti.
Svenska Mässan 20 - 26 augusti.